Behovsstyrd ventilation: den närvaro- och koldioxiddata en byggnad behöver innan den kan köras (EPBD 2026) – koldioxidhalt kontor i praktiken

Ett tisdagsmöte i ett konferensrum för tolv personer. Sju dyker upp. Ventilationen går på fullt flöde eftersom rummet är bokat, och fortsätter göra det i tre timmar efter att den sista deltagaren gått, för tidsschemat säger "kontorstid". Samtidigt sitter fyrtio personer i ett öppet landskap två våningar ner där koldioxidhalten kryper över 1 200 ppm klockan 14, men aggregatet levererar exakt samma luftmängd som klockan 08. Det är så de flesta kontor i Europa ventileras i dag: efter schema, inte efter människor. Begreppet koldioxidhalt kontor dyker upp i allt fler upphandlingar just nu, och det beror inte på nyvaknad omsorg om luften utan på ett datum: 29 maj 2026.

Vad EPBD faktiskt kräver i maj 2026

Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, direktiv (EU) 2024/1275, har två spår som ofta blandas ihop. Det ena är kravet på fastighetsautomation (BACS): byggnader med värme- eller luftkonditioneringssystem över 290 kW ska ha haft det sedan 31 december 2024, och gränsen sänks till 70 kW senast 31 december 2029 där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Det andra spåret, artikel 13, säger att automationssystemen i berörda lokalbyggnader ska kunna övervaka inomhusmiljökvalitet från 29 maj 2026. "Kunna övervaka" är ordet att fastna på. Det räcker inte med ett styrsystem som reglerar temperatur; det ska finnas mätvärden för luften, och de ska vara tillgängliga.

Att den nationella lagstiftningen släpar efter är inget skäl att vänta. Den 15 juli 2026 skickade kommissionen formella underrättelser till samtliga 27 medlemsstater för ofullständigt genomförande. När transponeringen väl landar brukar den inte bli mildare än direktivet, och fastighetsägare som redan har zonvisa CO2- och närvarodata slipper en panikupphandling.

Koldioxidhalt kontor: vilket värde ska styra?

För svenska fastigheter är Folkhälsomyndighetens FoHMFS 2014:18 utgångspunkten, med 1 000 ppm som gräns för när ventilationen anses otillräcklig. Danmarks BR18 använder samma siffra för skolor och förskolor, och tyska ASR A3.6 kräver ytterligare åtgärder över 2 000 ppm. Brittiska HSE är mer pragmatiska: värden som konsekvent ligger över 1 500 ppm i ett bemannat rum visar på dålig ventilation. Spanska RITE räknar i stället i differens mot uteluften: IDA 2 för kontor är 500 ppm över utomhusnivån, IDA 3 för butiker 800 ppm över.

För portföljer med fastigheter i Gulfen är kraven skarpare. Dubai Municipalitys riktlinje DM-HSD-GU119-IAQ sätter 800 ppm som åttatimmarsmedel i befintliga byggnader, och Al Safat klausul 502.02 kräver uttryckligen behovsstyrd ventilation med börvärde under 800 ppm och larm över 1 000 ppm i tätbefolkade utrymmen. Den praktiska slutsatsen för en europeisk fastighetsägare: sätt börvärdet för behovsstyrd ventilation kring 800 ppm, inte vid gränsvärdet 1 000, så finns marginal för mätfel och för att regleringen hinner reagera innan rummet passerar tröskeln.

Varför CO2 ensamt inte räcker för behovsstyrd ventilation

Koldioxid är en eftersläpande indikator. När en sensor visar 1 000 ppm har rummet varit för dåligt ventilerat i tjugo, trettio minuter. Och i andra riktningen: ett rum som tömdes för en timme sedan kan fortfarande ligga på 700 ppm, vilket får en ren CO2-styrning att fortsätta köra luft till tomma stolar. Därför bygger de installationer som faktiskt sparar energi på två datakällor per zon: koldioxidhalt för luftkvaliteten och närvaroräkning för att veta hur många som faktiskt är där, just nu.

Det är här LBNL:s genomgång av 38 studier blir obekväm läsning. Ventilationsbesparingar på upp till 60 procent förekommer, men i vissa fall uppmättes 26 procent överförbrukning. Orsakerna är sällan exotiska: en CO2-sensor placerad vid tilluftsdonet som aldrig ser förhöjda värden, zoner som delar ett spjäll men inte en belastningsprofil, eller en närvarogivare som tolkar en rörelse i korridoren som ett fullt rum. Behovsstyrd ventilation är inte en produkt man köper, det är ett reglersystem som bara blir så bra som indatat.

Hur tomma är rummen egentligen?

XY Sense-index för april till september 2026 ger en bild som de flesta arbetsplatsansvariga känner igen: 46 procent genomsnittligt utnyttjande, 55 procent på tisdagar och 35 procent på fredagar, och 40 procent av alla mötesrumsbokningar med en enda person i rummet. Ett schema som ventilerar för full beläggning måndag till fredag levererar alltså luft för dubbelt så många som sitter där i genomsnitt, och tredubbelt på fredagar. Det är den besparingen behovsstyrd ventilation ska hämta hem, och den finns bara om systemet vet skillnaden mellan ett bokat rum och ett använt rum.

För köpcentrum är mönstret ett annat men logiken densamma. HVAC står för 40 till 60 procent av energianvändningen i en galleria, och 30 till 40 procent av butikernas HVAC-energi förbrukas under obemannade timmar när aggregaten följer centrumets öppettider i stället för hyresgästernas. En restaurang som stänger klockan 23 och en bank som stänger 16 ligger i samma zon på ritningen men inte i verkligheten. Zonvis besökarräkning från Vemcos beläggningshantering gör det möjligt att låta spjällen följa flödet av människor och inte en kalender.

Datan som ska finnas innan driftsättning

• Personantal per ventilationszon, inte per våning. Ett spjäll styrs per zon; om räkningen görs på entrénivå vet systemet inget om vilket rum som är fullt.
• CO2 mätt i vistelsezonen, på 1,1 till 1,5 meters höjd, bort från dörrar, fönster och tilluftsdon. Sensorer som Milesights LoRaWAN-enheter, som Vemco använder i sin inomhusluftövervakning, mäter CO2, temperatur och fukt i samma punkt.
• Minst fyra veckors baslinje med både närvaro och CO2 loggade innan reglerkurvan sätts, så att vecko- och säsongsmönster är synliga.
• Ett gränssnitt till BACS där värdena kan läsas som styrsignal, inte bara visas i en instrumentpanel.

En sak som sällan står i produktbladen: de första veckorna efter driftsättning ska någon faktiskt sitta och jämföra sensorkurvor med verklig användning. Ett klassiskt fel är att zonindelningen i styrsystemet ärvts från brandsektioneringen, inte från hur luften faktiskt rör sig. Två konferensrum med varsin dörr mot en gemensam förrum delar ofta ett spjäll, och då måste räkningen summera båda rummen, annars stryper systemet luften till det bemannade rummet när det tomma rapporterar noll.

Noggrannhet och integritet, utan överdrifter

3D-sensorer från partners som Xovis räknar personer utan att identifiera dem; det som lämnar sensorn är ett antal och en riktning, aldrig en bild. Vemcos avtal garanterar minst 96 procents räknenoggrannhet, och i praktiken ligger installationer typiskt på 98 till 99 procent när belysning, rumsutformning och besökarbeteende tillåter det. För ventilationsstyrning är det mer än tillräckligt: ett spjäll reagerar inte annorlunda på elva än på tolv personer. Det avgörande är att nollan är en riktig nolla, så att ett tomt rum faktiskt får minimiflöde. Läs mer om hur sådan räkning fungerar i praktiken i vårt inlägg om skrivbordssensorer och om varför halterna spelar roll i inlägget om CO2 och kognitiv prestation.

Vanliga frågor

Vad är behovsstyrd ventilation och hur fungerar den? Ventilationen regleras efter uppmätt behov, vanligen CO2-halt och antal personer i zonen, i stället för efter ett fast tidsschema. Spjäll och fläktar sänker flödet när rummet är tomt och höjer det när halten stiger. Resultatet beror helt på hur rätt zonindelning och givare är.

Kräver EPBD fastighetsautomation i alla byggnader över 70 kW nu? Nej. Kravet gäller system över 290 kW sedan 31 december 2024 och utvidgas till över 70 kW senast 31 december 2029, där det är genomförbart. Kravet på att kunna övervaka inomhusmiljökvalitet enligt artikel 13 gäller däremot berörda byggnader från 29 maj 2026.

Vilken koldioxidhalt är acceptabel på ett kontor? I Sverige är 1 000 ppm gränsen enligt FoHMFS 2014:18, och liknande värden gäller i Danmark och Tyskland. Som börvärde för reglering är 800 ppm klokare, vilket också är kravet i Dubai. Värden som ständigt ligger över 1 500 ppm visar att ventilationen är underdimensionerad.

Hur noggranna är närvarosensorer för att mäta rumsutnyttjande? 3D-räknare levererar enligt avtal minst 96 procent och typiskt 98 till 99 procent under goda förhållanden. Enkla PIR-rörelsedetektorer kan bara säga "någon rör sig", inte hur många, och missar stillasittande personer. För ventilationsstyrning är kravet framför allt att tomma rum rapporteras korrekt.

Kan behovsstyrd ventilation använda mer energi än ett fast schema? Ja. LBNL:s genomgång fann överförbrukning på 26 procent i vissa fall, oftast på grund av felplacerade sensorer, fel zonindelning eller givare som rapporterar närvaro i tomma rum. Därför bör baslinjedata samlas in innan reglerkurvan aktiveras.

Hur skyddar närvarosensorer medarbetarnas integritet? Sensorerna räknar personer utan bilder eller identifiering; endast antal och riktning lämnar enheten. Ingen koppling till individ, passerkort eller kalender behövs för ventilationsstyrning. Det gör datan betydligt enklare att hantera än kamera- eller wifi-baserade lösningar.

Vill du veta vilka zoner i er fastighet som i dag ventileras för människor som inte är där, och vad som behövs för att uppfylla artikel 13 före 29 maj 2026? Kontakta Vemco så går vi igenom er zonindelning, sensorplacering och hur närvaro- och CO2-data kan kopplas till ert befintliga styrsystem.