Temperaturlogger för frysar och kylrum: automatisk temperaturövervakning och egenkontroll

En kompressor som stannar klockan 19.30 på en fredag upptäcks i de flesta svenska livsmedelsverksamheter först på måndag morgon, när någon går in med pennan och listan. Det är inte ett tillsynsproblem, det är ett lagerproblem: ett helt frysrum med varor som måste kasseras, och en egenkontrollpärm som dessutom inte kan visa vad som hände däremellan. En automatisk temperaturlogger löser båda delarna, men bara om den är byggd för att fungera i minusgrader, bakom stål och utan att vara beroende av butikens wifi. Den här artikeln går igenom vad du faktiskt ska titta på innan du skriver under.

Varför den vanliga sensorn slutar fungera i frysen

De flesta trådlösa sensorer på marknaden är gjorda för kontor och lager i rumstemperatur. Vid -18 °C tappar batterierna kapacitet snabbt, elektroniken driver och radiosändaren får svårt att hålla kontakten. Lägger du dessutom sensorn inne i en fryscontainer av stål eller bakom isolerade panelväggar blir signalen i praktiken instängd. Resultatet är glapp i mätserien, täta batteribyten och larm som kommer för sent. Vi har beskrivit mekanismerna mer ingående i artikeln om varför standardsensorer misslyckas vid minus arton grader, så här nöjer vi oss med slutsatsen: kyla och metall ska hanteras av konstruktionen, inte av tur.

Så är en temperaturlogger för kylrum byggd

Lösningen är enkel när man väl sett den. Själva temperaturgivaren, en tunn prob märkt ner till -40 °C, sitter inne i frysen eller kylrummet. Den är ansluten via en smal kabel som dras genom dörrlisten. Sändare och batteri sitter på utsidan, i rumstemperatur, där radion når gatewayen och batteriet håller som tillverkaren tänkt. Stålväggen som annars blockerar signalen är helt enkelt inte längre i vägen. Samma princip fungerar för fryscontainrar, frysrum, kylrum och kyldiskar, och den kräver ingen håltagning i panelerna.

En praktisk erfarenhet från installationer: placera inte proben vid förångaren eller rakt i luftströmmen från fläkten. Där visar den systematiskt för kallt och missar den varma zonen vid dörren där varorna faktiskt tar skada. Lägg den i stället i produkthöjd, en bit in från dörren, och notera placeringen i egenkontrollen så att ett byte av givare inte ändrar mätserien utan att någon vet varför.

WiFi, SIM-kort eller LoRaWAN?

Valet av radio avgör hur mycket drift systemet kommer att kräva de kommande åren. Tre alternativ dominerar:

• WiFi. Billigt att komma igång med, men helt beroende av butikens eller lagrets nätverk och accesspunkter. Lösenord byts, IT segmenterar nätet, en accesspunkt flyttas, och plötsligt saknas en veckas data. Utomhus och genom metall är täckningen ofta svag.
• SIM-kort i varje logger. Oberoende av kundens nät, men varje enhet blir ett eget mobilabonnemang. Med tjugo frysar och fem kylrum är det tjugofem abonnemang att administrera, fakturera och byta när operatören lägger ner ett nät.
• LoRaWAN. En radiostandard med lång räckvidd och låg energiförbrukning där många givare delar en gateway som skickar data vidare till molnet. Vemco levererar gatewayen med 4G som reserv, så det behövs varken kabeldragning eller tillgång till kundens nätverk.

För ett frysrum i källaren eller en container på bakgården är det tredje alternativet oftast det som fungerar i vardagen. Hur LoRaWAN hänger ihop med resten av plattformen beskrivs i artikeln om LoRaWAN i Vemco-plattformen.

Vilken trådlös temperaturgivare duger för egenkontroll livsmedel?

Vemco är sensoragnostiskt och arbetar med LoRaWAN-givare från partners som Milesight. Deras TS-serie för temperatur är certifierad enligt EN 12830, standarden för temperaturregistrerare vid transport, lagring och distribution av kylda och frysta livsmedel. Minst lika viktigt i drift: givarna lagrar mätvärden lokalt, så om gatewayen tappar kontakten under en timme skickas de sparade avläsningarna i efterhand och historiken förblir hel. Avläsningar kommer in med några minuters mellanrum, att jämföra med den timvisa eller tvåganger-om-dagen-loggning som många verksamheter fortfarande använder. Det är skillnaden mellan att se en trend innan den blir ett problem och att konstatera skadan i efterhand.

Regelverket i korthet: för djupfrysta livsmedel kräver EU-förordning (EG) nr 37/2005 regelbunden registrering av lufttemperaturen med instrument som uppfyller tillämpliga EN-standarder, och registreringarna ska sparas i minst ett år. Direktiv 89/108/EEG kräver i regel -18 °C eller kallare. Be leverantören om skriftligt underlag på EN-överensstämmelse, inte bara en CE-deklaration; de två betyder inte samma sak och det är det förra inspektören frågar efter.

Gränsvärden, fördröjning och larm som inte väcker folk i onödan

Varje mätpunkt får en hög gräns, en låg gräns och en fördröjning. Fördröjningen är det som skiljer ett användbart system från ett som personalen stänger av efter två veckor. En dörr som står öppen i fem minuter vid varumottagning ska inte generera en utryckning, men en kompressor som gått sönder ska göra det inom rimlig tid. Här lönar det sig att först titta på enhetens avfrostningscykel i den inkomna datan och sätta fördröjningen längre än den, annars larmar systemet varje natt. Larm skickas via e-post eller API till en eskaleringslista och sparas tillsammans med mätvärdena, så att det i efterhand går att visa både när avvikelsen började och vem som kvitterade den.

Rapporter, kalibrering och vad inspektören vill se

Den manuella listan försvinner inte för att den digitaliseras, den byter form. Dagliga, veckovisa eller månatliga rapporter per anläggning eller per enhet exporteras direkt till egenkontrollpärmen, och hela historiken ligger kvar i systemet oavsett rapportintervall. Varje mätpunkt levereras med ett spårbart kalibreringscertifikat från fabrik. Vemco rekommenderar årlig omkalibrering och funktionskontroll, vilket passar bra att lägga in i samma kalender som serviceavtalet för kylanläggningen. Ett tips till den som ansvarar för flera butiker: standardisera namnsättningen av mätpunkter från dag ett, annars blir kedjerapporten en lista med femtio varianter av "frys 1".

Köpa eller hyra, och hur man börjar

Det finns två vägar in. Antingen köper verksamheten givare och gateway och licensierar VemSpace per mätpunkt, eller så hyrs allt som en tjänst per aktiv mätpunkt och månad, med hårdvara inkluderad. Det senare passar ofta kedjor som vill ha en förutsägbar driftkostnad per butik, det förra fastighetsägare som redan har en investeringsbudget. I båda fallen är rådet detsamma: börja med några enheter, exempelvis det frysrum som har gett mest huvudvärk, och lägg till fler när ni sett datan. Eftersom givarna inte kräver kabel eller nätverksinställningar handlar det om timmar att utöka, inte veckor.

Temperaturövervakningen körs i VemSpace, Vemcos egenutvecklade IoT-modul, sida vid sida med energi-, luftkvalitets- och beläggningsdata från samma fastighet. Det gör det möjligt att se om ett kylrum drar mer el samtidigt som temperaturen kryper uppåt, vilket ofta är det första tecknet på en förångare som behöver service. En fullständig beskrivning av tjänsten finns på sidan om temperaturövervakning för kylrum.

Har ni frysar, frysrum eller kylrum där den manuella loggningen fortfarande är det enda som står mellan er och en kasserad lagerhelg? Beskriv antalet enheter, var de står och hur egenkontrollen ser ut i dag via vemcogroup.com/contact-us, så återkommer vi med ett förslag på mätpunkter, nätverk och rapportupplägg anpassat till er verksamhet.